121107
Nu var det ett tag sen sist, har vart hos Joakim sen i Onsdag.
Jaha och var har vi gjort då börjar jag precis fundera på. Hmm typ jobbat, gått på stan, vart hos mormor och haft myskväll me Olle. Man kan sammanfatta de med att vi bara har myst osv, allt har vart perfekt :)
Häggan kom förbi nu på kvällskisten och vi prata lite skit som vanligt. Han är den enda på Värmdö som jag fortfarande har kontakt och umgås med. Vi har umgåtts regelbundet i snart 1 år nu och jag har kommit att uppskatta våra pratstunder väldigt mycket. Tror inte han förstår de själv men det är kanske lika bra. Han har ställt upp i vått och torrt under de senaste året och de uppskattas verkligen! En sann vän kanske man kan säga?
Nästa vecka kommer min älskade morbror hit från Holland. Han flyttade dit för snart 7 år sen. Minns inte ens hur det var när han bodde i Sveige. I alla fall, det är alltid lika kul när han kommer :) Min busiga morbror! Han som var min pappa hela min uppväxt för att sen försvinna till Holland. Men varje gång han åker tillbaka till Holland får jag en klump i magen. Jag brukar gömma mig nånstans och fälla några tårar när ingen märker, för jag skäms! Känner mig så liten då. Det är samma sak med min andra morbror John, när vi pratar i telefon eller träffas så är de samma sak varje gång, Jag får bita mig själv i läppen för att inte börja gråta :/
Hittade ett gammal blogg inlägg på playahead om honom:
I morse när jag vaknade skulle jag egentligen ha åkt för att jobba mendet var omöjligt. Tankarna svävade iväg mot mitt gamla jobb i Saltsjöbaden. Även där som simtränare. Jag slutade där i början av terminen men saknar det så otroligt mycket. Dom vänner jag umgick med under den tiden kan bekräfta att jag levde för simklubben och offrade allt för den. Vårat gäng som alltid hade så kul och hittade på saker på fritiden, när alla vi 88or fyllde 18 år, jag var sist med de men gu va roligt vi hade. Jag och Maggie satt i bastun flera månader innan och planerade vad vi skulle göra när vi fyllde 18. Vi gick ut flera gånger tillsammans och mot slutet av förra terminen umgick vi riktigt mycket, nästan varje helg + att vi jobbad eihop 10 timmar i veckan. Jag och Maggie hade ju vattengympan ihop och gud va roligt vi hade, hjälptes åt och planerade! Vi var på varandras studentskivor allihopa och gud va roligt vi hade. Det var vi simgänget i saltis; Maggie, Villum, Niklas och jag, mot slutet kom även Simon, Kivan och Lasse också och det gjorde bara allt ännu roligare. Jag vill tillbaka dit, till den tiden när allt var perfekt!
Jag saknar den tiden något helt enormt och imorse svämade allt över, tårarna välde fram och gick inte och stoppa. Som tur var fanns min underbara pojke brevid för en tröstande axel <3
Jaha och var har vi gjort då börjar jag precis fundera på. Hmm typ jobbat, gått på stan, vart hos mormor och haft myskväll me Olle. Man kan sammanfatta de med att vi bara har myst osv, allt har vart perfekt :)
Häggan kom förbi nu på kvällskisten och vi prata lite skit som vanligt. Han är den enda på Värmdö som jag fortfarande har kontakt och umgås med. Vi har umgåtts regelbundet i snart 1 år nu och jag har kommit att uppskatta våra pratstunder väldigt mycket. Tror inte han förstår de själv men det är kanske lika bra. Han har ställt upp i vått och torrt under de senaste året och de uppskattas verkligen! En sann vän kanske man kan säga?
Nästa vecka kommer min älskade morbror hit från Holland. Han flyttade dit för snart 7 år sen. Minns inte ens hur det var när han bodde i Sveige. I alla fall, det är alltid lika kul när han kommer :) Min busiga morbror! Han som var min pappa hela min uppväxt för att sen försvinna till Holland. Men varje gång han åker tillbaka till Holland får jag en klump i magen. Jag brukar gömma mig nånstans och fälla några tårar när ingen märker, för jag skäms! Känner mig så liten då. Det är samma sak med min andra morbror John, när vi pratar i telefon eller träffas så är de samma sak varje gång, Jag får bita mig själv i läppen för att inte börja gråta :/
Hittade ett gammal blogg inlägg på playahead om honom:
I morse när jag vaknade skulle jag egentligen ha åkt för att jobba mendet var omöjligt. Tankarna svävade iväg mot mitt gamla jobb i Saltsjöbaden. Även där som simtränare. Jag slutade där i början av terminen men saknar det så otroligt mycket. Dom vänner jag umgick med under den tiden kan bekräfta att jag levde för simklubben och offrade allt för den. Vårat gäng som alltid hade så kul och hittade på saker på fritiden, när alla vi 88or fyllde 18 år, jag var sist med de men gu va roligt vi hade. Jag och Maggie satt i bastun flera månader innan och planerade vad vi skulle göra när vi fyllde 18. Vi gick ut flera gånger tillsammans och mot slutet av förra terminen umgick vi riktigt mycket, nästan varje helg + att vi jobbad eihop 10 timmar i veckan. Jag och Maggie hade ju vattengympan ihop och gud va roligt vi hade, hjälptes åt och planerade! Vi var på varandras studentskivor allihopa och gud va roligt vi hade. Det var vi simgänget i saltis; Maggie, Villum, Niklas och jag, mot slutet kom även Simon, Kivan och Lasse också och det gjorde bara allt ännu roligare. Jag vill tillbaka dit, till den tiden när allt var perfekt!
Jag saknar den tiden något helt enormt och imorse svämade allt över, tårarna välde fram och gick inte och stoppa. Som tur var fanns min underbara pojke brevid för en tröstande axel <3
Saltsjöbadens If Simning
kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta och minnerna suddas aldrig ut!
kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta och minnerna suddas aldrig ut!
Kommentarer
Trackback
